TALGOXE

Parus major

Lite kul... parus tror man kommer från latinets parvus som betyder liten. Major betyder stor. Så kanske "den lille store"

Kanske våran mest kända fågelart.

Namnet talgoxe är från mitten av 1600-talet och kommer av att fågeln faktiskt gärna äter talg! Det finns många roliga och föråldrade och dialektala namn för den lilla tättingen. Bland andra talgmes, talgsmack och talghatt i Sörmland. Personligen tycker jag det är synd att den kallas talgoxe. Här har vi den största mesa av all i hela världen och därtill praktfullt färgrann. Jag tycker den boirde stoltsera med namnet KUNGSMES, det är detn värd! Talgoxe....förnedrande :-)

Det är lätt att se skillnad på honor och hannar! På honorna smalran det svarta på bröstet, medans på hannarna är det brett och breder ofta ut sig på nedre buken. Fågeln på bilden är en hona.

BLÅMES

Parus caeruleus

Den lille himmelsblå

Blåmesen är mångas favorit. En tuffing runt fågelbordet och en tuffing när man skall ringmärka den. Både blåmes och svartmes har en ofattbar förmåga att när man håller den i handen, hittar den genast nagelbanden och biter envist. Det är nog bara rättvist när man varit grym och fångat den i nät.

Blåmesen är en talrik och vida spridd fågel som globalt sett ökar i antal. I Europa tros det häcka mellan 30 och 50 miljoner par. Även i Sverige anses beståndet vara livskraftigt och det finns inga tecken på betydande populationsförändring. 2018 uppskattades det svenska beståndet till 774000 par.

TALLTITA

Parus montanus

Den lille i bergen

Talltitan är vitt spridd och vanlig i tempererade och subarktiska delar av Europa och norra Asien. Den är mer specialiserad på barrträd än entitan, vilket förklarar att den häckar mycket längre norrut. Den är vanligen stannfågel.Talltitan delas upp i 14 underarter!

Talltitan är mycket lik sin nära släkting entitan, men skiljs från den i fält då talltitans hjässa är matt svartbrun i stället för glänsande blåsvart och att den svarta hakfläcken ofta är större och vidgar sig nedåt. Huvudformen skiljer sig också genom att talltitan ofta har en kraftigare nacke, som brukar beskrivas som en "tjurnacke". Vidare sträcker sig det vita på kinden hos talltitan ända upp till nacken där entitan istället är brunsolkig och talltitans armpennor har en ljus kant vilket skapar en ljus vingspegel på ovansidan av den hopfällda vingen. Talltitans fjädrar på hjässan är också längre än hos entitan, men detta går inte att avgöra i fält.

ENTITA

Parus palustris

Den lille som tillhör kärret

Entita är en fågel i familjen mesar som förekommer dels i Europa, dels i östra Asien.

Entitan är en liten mes, cirka 12cm lång och med en vikt på 12gram, med svart hjässa och haklapp, ljus kind, brun ovansida och gråbrun vingovansida och stjärt. Den delas in i upp till elva underarter som i sin tur delas in i tre huvudgrupper. Entitan är till utseendet mycket lik närbesläktade talltitan och kan vara svår att särskilja. Historiskt har de ibland behandlats som samma art.

Man skiljer en- och talltita enkelt lätet, ett kort, explosivt dubbelslag "pitjä" eller "pitchii" med betoning på andra stavelsen/tonen hos entitan, medans talltitan istället har ett nasalt "zizi tää tää tää" med betoning på de tre sista stavelserna.

Den förekommer trots sitt namn i många olika typer av habitat, även i torr skogsmark. Den är allätare när det gäller föda, och lever bland annat av larver, spindlar och frön. Den häckar i trädhålor, gärna redan existerande hål som den förstorar, och lägger i snitt sju till tio ägg

SVARTMES

Parus ater

Den lille svarte

Jag bad ChatGPT skriva en poetisk text om svartmes....

Svartmesen, fjädermönstrad akrobat i skogens scen. En dans av kontraster, svart mössa på vit krans, ögon som fångar dagen. Små fotspår av lätta krusiduller på barkens scen, där den livfullt klättrar bland löv och grenar. Ett poetiskt ljudlandskap, dess kvitter en melodi av vintersol och vårens ankomst. I konstens palett av skog och himmel, målas svartmesens vingar i flyktens poesi. Naturens penseldrag, en svart och vit sonett, där svartmesen blir en flyktig, fjäderlät not i den eviga symfonin av skogens öde.

OK. Här lite mer fakta:

Svartmesen är Sveriges minsta mes, med en längd på endast elva centimeter och en vikt på åtta till tio gram. Den har svart huvud med en tydlig vit fläck i nacken, beigevit undersida och kort stjärt. Näbben är svart. Ryggen är blåaktigt svart och vingen har två vita band. Könen är lika. Locklätet är ett tuii eller sii. Sången liknar talgoxens men är snabbare.

Bilden är äkta, den är inte photoshoppad. Kikaren ställdes vid fågelmatnignen och jag fick bilder på flera arter som sitter på den. Jag borde kanske sälja bilden till Zeiss :-)

TOFSMES

Parus cristatus

Den lille tofsförsedde

Tofsmesen, en förtrollande artist i skogens teater. Med sin distinkta tofs och färggranna fjäderdräkt stjäl den uppmärksamheten och lämnar ett intryck av lekfullhet och charm. Denna lilla akrobat klättrar smidigt bland grenar, förför oss med sitt melodiska kvitter och lämnar en poetisk ton i naturens symfoni. Tofsmesen, en pärla bland fåglar, vars närvaro lyfter själen och påminner oss om skogens magi och skönhet.

(ChatGPT 2023)

MANDARINMES

Pardaliparus venustulus

En liten mes, endemisk för Kina.

ÖSTLIG GRÅMES

Baeolophus bicolor

Östlig gråmes är en tätting i familjen mesar som förekommer i östra Nordamerika.

Östlig gråmes är vanlig och vida spridd i uppvuxen lövskog. Den ses i par eller smågrupper på jakt efter insekter och frön. Fågeln häckar från slutet av mars till mitten av juni, ibland med två kullar. Den bildar par för livet och är monogama, men ytterligare fåglar har noterats bistå med matningen.

AMERIKANSK TALLTITA

Poecile atricapillus

Amerikansk talltita är en nordamerikansk fågel i familjen mesar. Den förekommer i olika typer av skogsområden i norra och västra delar av USA samt i stora delar av Kanada. Arten behandlades tidigare som en del av talltitan, därav namnet, men är en del av en grupp bestående av övriga amerikanska titor samt lappmesen. Den hybridiserar ofta med den sydligare karolinatitan där utbredningsområdena överlappar. Amerikansk talltita är en vanlig fågel och beståndet anses vara livskraftigt.