SKEDAND

Skedanden är en särling som oavsett dräkt eller kön inte går att ta fel på pga av den till synes överdimensionerade näbben. Man räknar med att det endast finns ca 2000 par skedand i Sverige, och då koncentrerat till de södra delarna av landet. De häckar i grunda sjöar eller översvämmande sankängar och gärna i anslutning till skrattmåskolonier, där de får ett bra skydd mot inkräktare. Dess förkärlek till översvämmande grunda sjöar gör att arten haft svårt att anpassa sig till moderna tiders utdikning av sankmarker.

Näbbens form är självfallet anpassad till metoden för att söka föda. Skedänderna betar en del växter, som alla simänder, men med den överdimesionerade näbben är det även effektivt att skumma ytan efter vattensinsekter. Då brukar ofta skedänderna ligga på rad och fånga insekter som virvlats upp av fågeln framför.

Det är inte bara skedanden som har en väl anpassad näbbform. Det gäller förstås alla fåglar. Evolutionen har utvecklat helt fantastiska näbbformer hos exempelvis korsnäbbar, saxnäbbar, flamingos och inte minst våra rovfåglar.