Jaktfalk är världens största falkart De har breda vingar med rätt trubbiga spetsar för att vara en falk och vingspann upp emot 120cm, dvs i storlek med en ormvråk. Jaktfalkarna här i Sverige tillhör en grå morf. På Grönland och delar av Sibirien finns en i det närmaste vit morf som brukar gå under benämningen grönlandsfalk.

Jaktfalken förekommer i fjälltrakter och på tundra runt hela norra halvklotet. Den är en stannfågel men ungfåglar drar dock regelbundet söderut under sina första vintrar och kan då ses långt söder om jaktfalkens häckningsområden. Till skillnad från pilgrimsfalken jagar jaktfalkarna ofta på låg höja och mycket sällan ser man fåglarna dyka från hör höjd oss som pilgrimsfalkarna. I fjällen fångar även falkarna gärna lämmel.

Fågel på bilderna är en ungfågel som vintern 2023 uppehöll sig på strandängarna i Falkenberg och Varberg. Den hade även vänligheten att ofta jaga precis nedanför vårt hus :-)

Pilgrimsfalken är själva sinnebilden av lyckosamt naturvårdsarbete och jag vill rikta ett stort tack till alla som år efter år arbetat med att skydda falkarnas häckplatser och ideellt arbetat med ringmärkning, uppfödning och utplacering av ungar. Jag skänker er en tanke och ett tack varje gång jag ser en ”pille” och det är faktiskt ganska ofta nuförtiden. I området kring Morup uppehåller sig falkar året om och på strandängen nedanför huset är det ofta ett skådespel när falken jagar änder eller vadare. Pilgrimsfalken är Hallands landskapsfågel, och åtminstone hemma hos oss är den det perfekta valet.

Epitetet som pilgrimsfalken har är ”världens snabbaste djur” men  låt oss gå till botten med det en gång för alla:

Vilken art som skall få denna utmärkelse är helt beroende på vilka regler man sätter upp. Falkarna kommer upp i absolut hisnande 300 km/h och det slår ingen annan. Men falken uppnår denna hastighet när den störtdyker och tar hjälp av gravitationen. Om man istället studerar hastigheten hos djur som springer, simmar eller flyger med muskelkraft delas utmärkelsen världens snabbaste djur mellan geparden och tornseglaren. Båda arterna kan då komma upp i hastigheter kring 120 km/h. Då var väl saken avgjord, eller?  Inte direkt, precis som i friidrott kan man tävla i många olika grenar.

En annan disciplin skulle kunna vara världens snabbaste varelse i förhållande till sin storlek. Här mäter man hastigheten i ”bodylengths per second” (blps). Geparden kommer up i ynka 16 blps, En pilgrimsfalk under dykning i ca 200 blps. Men hatten av, världens snabbaste ryggradsdjur (vi räknar bort en del loppor och liknande) är faktiskt Annas kolibri, som under sin parningsflykt kommer upp i hela 390 blps.

Men nu är det inte bara sprintgrenarna som räknas. Hur står det till med världens snabbaste långdistansare?  Inom detta område finns det två grenar. Vi börjar med snabbaste flyttfågeln. Här har man mycket data via ringmärkning. Vinnare är dubbelbeckasinen. Den flyger upp emot 700 mil och kommer upp i 97 km/h. Här skall man komma ihåg att beckasinen tar hjälp av vinden. Den andra grenen är då planflykt under vindstilla förhållanden. Här vinner ejdern med 80 km/h.