KATTUGGLA

Fågelns något udda namn kommer från det kattlika utseendet, men då ugglan är Sveriges vanligaste  och inte helt sällan häckar i anslutning till oss människor har den historiskt fått många lokala  inte helt smickrande namn. Några exempel är nattuggla, nattskråma, ofågel haruggla, skrikuggla och likuggla. Ugglor har alltid ansetts vara dystra och olycksaliga fåglar som bådar olycka och död. Kattugglans gälla "klävitt" läte översattes i gamla tider till "kläd vitt" dvs. ta fram svepningen för en död. Hördes ropet framme vid huset trodde man att någon snart skulle dö. Satte sig ugglan på något högt föremål på gården fanns det stor risk för eldsvåda. För att skydda djuren mot åska och eldsvådor spikade man upp en död uggla ovanför ladugårdsdörren under 1500-talet. Någon annan praktiskt "användning" har man inte haft av henne, sades det då.

Annars är vi många som bekantat oss med kattugglans rop via radions ”Vetandets värld” där kattugglan varit ”signaturmelodi” och således ropat rakt in i de svenska hemmen i mer än 40 år.

Ett av Sveriges största bestånd av kattugglor finns mitt i huvudstaden. På Djurgården i Stockholm bor ugglorna tätast i landet. Det är de gamla ekarna på Djurgården som gör att kattugglorna trivs. Ugglorna lägger äggen tidigt på våren, vissa år redan i slutet av februari, vanligen dock i mars.